Söndagen 15 oktober 2023 firar Kristi kyrka 19:e söndagen efter Trefaldighet och då handlar temat om Trons kraft. En av reformisterna, Martin Luther, utgick i sin förkunnelse från Habakuk 2:4 (…men den rättfärdige skall leva genom sin tro) en text i Gamla Testamentet som lyfter fram tron och dess djupa och vida kraft. Eller som Jesus gör genom att se tron på dem som sänkte ner den sjuke. Markus skriver: När Je­sus såg de­ras tro sa­de han till den la­me: ”Mitt barn, di­na syn­der är förlåtna.” Texterna för söndagen hittar du nedan:

Jos 2:1-15
Från Shit­tim sände Jo­sua, Nuns son, ut två män som spe­ja­re med upp­drag att se närma­re på lan­det och på Je­ri­ko. De gav sig i väg och kom till en sköka som het­te Rachav och låg över i hen­nes hus. Men när Je­ri­kos kung fick re­da på att is­ra­e­li­tis­ka män ha­de kom­mit om nat­ten för att ut­fors­ka lan­det sände han bud till Rachav: ”Skic­ka ut männen som kom till ditt hus, de är här för att ut­fors­ka lan­det.” Kvin­nan gömde de båda männen och sva­ra­de: ”Visst kom de hit till mig, men in­te vet jag var de var ifrån. När det blev mörkt och por­ten skul­le stäng­as gick de ut, men jag vet in­te vart de gick. Fort ef­ter dem, så hin­ner ni ifatt dem.” I själva ver­ket ha­de hon fört männen upp på ta­ket och dolt dem un­der lin­hal­men hon ha­de ut­bredd där. Kung­ens män tog upp jak­ten i rikt­ning mot Jor­dan, åt vadställe­na till, och när förföljar­na var ute stäng­des por­ten.

In­nan männen lagt sig att so­va gick Rachav upp till dem på ta­ket. Hon sa­de: ”Jag vet att Her­ren har gett lan­det åt er, skräck för er har fal­lit över oss, och mo­det svi­ker al­la som bor i lan­det. Vi har ju hört hur Her­ren lät Sävha­vets vat­ten tor­ka bort inför er när ni drog ut ur Egyp­ten och hur ni gjor­de med de två amo­re­is­ka kung­ar­na på and­ra si­dan Jor­dan, Sichon och Og, som ni vig­de åt förin­tel­se. När vi fick höra det rann vårt mod bort, och vi kände oss maktlösa inför er. Ty Her­ren, er Gud, är Gud up­pe i him­len och ne­re på jor­den. Men nu har jag vi­sat god­het mot er, så svär vid Her­ren att ni skall vi­sa god­het mot min fa­milj. Ge mig ett tec­ken på er tro­het: låt min far, min mor, mi­na bröder och syst­rar och al­la de­ras anhöri­ga behålla li­vet och slip­pa dö.” Männen sva­ra­de: ”Vi bor­gar för er med våra liv, men du får in­te förråda oss! När Her­ren ger oss lan­det skall vi vi­sa dig god­het och tro­het.”

Hon fi­ra­de ner männen från fönst­ret med ett rep, ty hen­nes hus låg i stads­mu­ren, hon bod­de in­ne i själva mu­ren.

Heb 11:29-33
I tro tåga­de fol­ket ge­nom Röda ha­vet som på tor­ra land, men när egyp­ter­na försökte dränk­tes de.

Ge­nom tron föll Je­ri­kos mu­rar se­dan man ha­de gått runt dem i sju da­gar. Ge­nom tron und­gick skökan Rachav att dödas till­sam­mans med dem som vägra­de tro, ty hon ha­de ta­git emot spe­jar­na som vänner.

Behöver jag säga mer? Ti­den räcker in­te till för att jag skall kun­na berätta om Gi­de­on, Barak, Simson och Jef­ta, om Da­vid och Samu­el och om pro­fe­ter­na. Ge­nom sin tro kun­de de be­seg­ra kung­a­ri­ken, utöva rättfärdig­het och få löfte­na upp­fyll­da. De kun­de täppa till le­jo­nens gap…

Mark 2:1-12
Några da­gar se­na­re kom han till­ba­ka till Ka­far­naum och det blev känt att han var hem­ma. Det sam­la­des så myc­ket folk att in­te ens plat­sen ut­anför dörren räck­te till läng­re, och han förkun­na­de or­det för dem. Då kom de dit med en lam som bars av fy­ra män. Ef­tersom de in­te kun­de kom­ma fram till Je­sus i träng­seln bröt de upp ta­ket ovanför ho­nom och fi­ra­de ner bädden med den la­me ge­nom öpp­ning­en. När Je­sus såg de­ras tro sa­de han till den la­me: ”Mitt barn, di­na syn­der är förlåtna.”

Nu satt där några skriftlärda, och de tänk­te för sig själva: ”Hur kan han ta­la så? Han hädar ju. Vem kan förlåta syn­der ut­om Gud?” Je­sus förstod i sin an­de vad de tänk­te och sa­de till dem: ”Hur kan ni tänka så i era hjärtan? Vil­ket är lättast, att säga till den la­me: Di­na syn­der är förlåtna, el­ler att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men för att ni skall ve­ta att Människo­so­nen har makt att förlåta syn­der här på jor­den säger jag dig” – och nu ta­la­de han till den la­me – ”stig upp, ta din bädd och gå hem.” Och man­nen steg upp, tog ge­nast sin bädd och gick ut i al­las åsyn, så att de häpna­de och pri­sa­de Gud och sa­de: ”Ald­rig har vi sett något sådant!”