Söndagen den 4 juni 2023 firar den kristna kyrkan Heliga trefaldighets dag, eller Missionsdagen, som det även kallas för. Temat handlar om Gud som Fader, Son och helig Ande. Treenigheten är inte lätt att förklara eller ens förstå, och kanske är förståelsen av nämnda begrep det allra viktigaste? När Abraham möter Herren, vår Gud, så ser han tre män. När Abraham talar med dessa tre män så talar han till Herren enligt texten. I all enkelhet kan vi i vår begränsning inse eller förstå att Herren vår Gud är bortom vår begränsade förståelse. Det viktiga är att vi fruktar Herren och använder all vår tid här på jorden till att be, läsa Guds Ord och ge oss själva faktisk tid att umgås med Herren Jesus Kristus som hör till evigheten. Texterna för söndagen hittar du nedan.

1 Mos 18:1-8
Her­ren vi­sa­de sig för Ab­ra­ham i Mam­res lund. Ab­ra­ham satt i tältöpp­ning­en un­der den he­tas­te ti­den på da­gen. Han såg upp och fick se tre män stå där framför ho­nom. Då res­te han sig från sin plats i tältöpp­ning­en och skyn­da­de emot dem och kas­ta­de sig till mar­ken. ”Her­re”, sa­de han, ”vi­sa mig den he­dern att du in­te går förbi din tjäna­re. Låt mig hämta li­te vat­ten så att ni får tvätta av era fötter. Se­dan kan ni lägga er och vi­la un­der ett träd, så tar jag fram li­te mat som ni kan styr­ka er med in­nan ni fortsätter – nu när ni ändå har kom­mit vägen förbi.” De sva­ra­de: ”Ja, gör det!” Ab­ra­ham skyn­da­de sig in i tältet till Sa­ra och sa­de: ”Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och ba­ka bröd.” Se­dan sprang Ab­ra­ham bort till bo­ska­pen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjäna­re, som skyn­da­de sig att anrätta den. Han tog tjock­mjölk och sötmjölk och kal­ven som han låtit anrätta och sat­te fram åt dem. Själv stod han bred­vid dem un­der trädet me­dan de åt.

Apg 4:5-12
Nästa dag sam­la­des de högs­ta sty­resmännen samt de älds­te och de skriftlärda i Je­ru­sa­lem. Överste­prästen Han­nas var där lik­som Ka­ja­fas, Jo­na­tas och Alex­an­d­ros och al­la av överste­präster­lig släkt. De lät föra fram apost­lar­na och fråga­de dem: ”Ge­nom vil­ken kraft el­ler i vems namn har ni gjort det­ta?” Då fyll­des Petrus av he­lig an­de och sva­ra­de dem: ”Ni älds­te och fol­kets le­da­re, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har bli­vit bo­tad, då skall ni ve­ta, ni al­la och he­la Is­ra­els folk, att det sked­de ge­nom na­sarén Je­su Kristi namn. Tack va­re ho­nom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här man­nen frisk framför er. Je­sus är ste­nen som förak­ta­des av er hus­byg­ga­re men blev till en hörnsten. Hos ing­en an­nan finns fräls­ning­en, och ing­en­stans bland människor un­der him­len finns något an­nat namn som kan rädda oss.”

Joh 11:18-27
Be­ta­nia låg in­te långt från Je­ru­sa­lem, un­gefär en halv­tim­mes väg, och många ju­dar ha­de kom­mit ut till Mar­ta och Ma­ria för att trösta dem i sor­gen över bro­dern. När Mar­ta hörde att Je­sus var på väg gick hon och mötte ho­nom. Men Ma­ria satt kvar hem­ma. Mar­ta sa­de till Je­sus: ”Her­re, om du ha­de va­rit här ha­de min bror in­te dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber ho­nom om.” Je­sus sa­de: ”Din bror kom­mer att upp­stå.” Mar­ta sva­ra­de: ”Jag vet att han skall upp­stå vid upp­ståndel­sen på den sista da­gen.” Då sa­de Je­sus till hen­ne: ”Jag är upp­ståndel­sen och li­vet. Den som tror på mig skall le­va om han än dör, och den som le­ver och tror på mig skall ald­rig någon­sin dö. Tror du det­ta?” Hon sva­ra­de: ”Ja, her­re, jag tror att du är Mes­si­as, Guds son, han som skul­le kom­ma hit till värl­den.”