Söndagen 21 maj firar kristna kyrkan Söndagen före pingst och då handlar temat om Hjälparen som kommer, ett ämne som handlar om löftet att Guds helige Ande ska skänkas till dem som var och är lärjungar till Jesus Kristus. Ynnesten att få del av den helige Anden innebär bland annat att få del av Herren Jesu kraft och möjligheter, inte minst i en tid då både krigspropaganda och krigshetsare verkar härja i västvärlden och där vapenleveranser är något återkommande som endast skadar vår nästa i Jesus Kristus, ett agerande som går tvärt emot Jesu Kristi glada budskap, eller som aposteln Johannes uttrycker i sitt första brev:

Mina barn, detta är den sista tiden. Ni har hört att en antikrist skall komma, och nu har också många antikrister trätt fram. Av detta förstår vi att det är den sista tiden. De har utgått från oss men hörde aldrig till oss. Ty om de hade hört till oss hade de stannat hos oss. Men det skulle avslöjas att ingen av dem hör till oss. Ni däremot har blivit smorda av den Helige och känner alla sanningen – jag skriver heller inte att ni är okunniga om sanningen utan att ni känner den och vet att ingen lögn uppstår ur sanningen. Vem är nu lögnare om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har heller inte Fadern. Den som erkänner Sonen har också Fadern. Bevara det ni har hört från början. Om det ni har hört från början finns i er förblir också ni för alltid bevarade i Sonen och i Fadern. Och detta är vad han själv lovade oss: det eviga livet. Jag skriver här till er om dem som vill bedra er. Men i er förblir den smörjelse som ni har fått av honom, och ni behöver ingen lärare. Ty hans smörjelse undervisar er om allt – den talar sanning och inte lögn. Gör som den har lärt er: förbli i honom. Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst. Om ni vet att han är rättfärdig inser ni också att var och en som lever rättfärdigt är född av honom. Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi. Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom. Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv liksom han är ren. Den som syndar bryter också mot lagen, ty synd är laglöshet. Ni vet att han har uppenbarat sig för att ta bort synderna och att någon synd inte finns hos honom. Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har aldrig sett honom och känner honom inte. Mina barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom Kristus är rättfärdig. Den som syndar är djävulens barn, ty djävulen har syndat ända från början. Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk. Den som är född av Gud syndar inte, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda eftersom han är född av Gud. Så blir det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens: den som handlar orättfärdigt tillhör inte Gud, ej heller den som inte älskar sin broder. Texterna för söndagen hittar du nedan:

1 Kung 19:9-16
När han kom fram gick han in i en grot­ta och stan­na­de där över nat­ten.

Då kom Her­rens ord till ho­nom: ”Varför är du här, Elia?” Han sa­de: ”Jag har gjort mitt yt­ters­ta för Her­ren, härs­ka­ror­nas Gud. Is­ra­e­li­ter­na har över­gett ditt förbund, ri­vit ner di­na al­ta­ren och dödat di­na pro­fe­ter med svärd. Jag en­sam är kvar, och nu står de ef­ter mitt liv.” Her­ren sva­ra­de: ”Gå ut och ställ dig på ber­get inför Her­ren. Her­ren skall gå fram där.” En stark storm som klöv berg och kros­sa­de klip­por gick före Her­ren. Men Her­ren var in­te i stor­men. Ef­ter stor­men kom ett jord­skalv. Men Her­ren var in­te i skal­vet. Ef­ter jord­skal­vet kom eld. Men Her­ren var in­te i el­den. Ef­ter el­den kom ett stil­la sus. När Elia hörde det gömde han an­sik­tet i man­teln och gick ut och ställ­de sig vid ingång­en till grot­tan. Då ljöd en röst som sa­de: ”Varför är du här, Elia?” Han sva­ra­de: ”Jag har gjort mitt yt­ters­ta för Her­ren, härs­ka­ror­nas Gud. Is­ra­e­li­ter­na har över­gett ditt förbund, ri­vit ner di­na al­ta­ren och dödat di­na pro­fe­ter med svärd. Jag en­sam är kvar, och nu står de ef­ter mitt liv.”

Her­ren sa­de till Elia: ”Vänd till­ba­ka och ta vägen till Da­mas­kus öken. Gå in i sta­den och smörj Ha­sael till kung över Aram. Je­hu, Nims­his son, skall du smörja till kung över Is­ra­el, och Elisha, Sha­fats son, från Avel Me­cho­la skall du smörja till pro­fet ef­ter dig.

Apg 1:12-14
Då återvände de till Je­ru­sa­lem från det berg som kal­las Olivgårds­ber­get och som lig­ger ba­ra en sab­batsväg från sta­den. Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåning­en där de höll till, Petrus, Jo­han­nes, Ja­kob och Andre­as, Fi­lip­pos och To­mas, Bar­tolo­mai­os och Mat­teus, Ja­kob, Al­fai­os son, Si­mon se­lo­ten och Ju­das, Ja­kobs son. Al­la des­sa höll ihop un­der ständig bön, till­sam­mans med några kvin­nor, Ma­ria, Je­su mor, och hans bröder.

Joh 16:12-15
Jag har myc­ket mer att säga er, men ni förmår in­te ta emot det nu. Men när han kom­mer, san­ning­ens an­de, skall han vägle­da er med he­la san­ning­en; han skall in­te ta­la av sig själv ut­an förkun­na det han hör och låta er ve­ta vad som kom­mer att ske. Han skall förhärli­ga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er ve­ta. Allt vad Fa­dern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er ve­ta.