Elfte söndagen efter Trefaldighet

Elfte söndagen efter Trefaldighet

Söndagen 28:e augusti firar kristna kyrkan 11:e söndagen efter Trefaldighet och då handlar temat om tro och liv. Profeten Amos skriver att Herren sagt att han avskyr våra fester. Han hatar våra högtider och de gåvor som vi försöker komma med vill han inte ha. Han vill slippa allt sådant som vi försöker blidka honom med. Tro och liv handlar inte om våra försök att blidka Herren, vår Gud. Det handlar om omvändelse och om det som Paulus skriver om i Romarbrevet; Men själv är jag av kötts­lig na­tur, såld till slav un­der syn­den. Ty jag förstår in­te mitt sätt att hand­la. Det jag vill, det gör jag in­te, men det jag av­skyr, det gör jag. Men om jag gör det jag in­te vill, då med­ger jag att la­gen är något gott. Då är det in­te läng­re jag som hand­lar, ut­an syn­den som bor i mig. Jag vet att det in­te bor något gott i mig, det vill säga i min kötts­li­ga na­tur. Det vi står för är alltså inget Gud vill ha, för vi är helt beroende av Hans nåd, genom Jesus Kristus, och genom att i ödmjukhet ta emot Hans gåvor kan vi såsom Paulus konstatera: Men jag tac­kar Gud, ge­nom Je­sus Kristus, vår her­re! Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds lag och med min kötts­li­ga na­tur syn­dens lag. Söndagens texter hittar du nedan:

Am 5:21-24

Jag av­skyr era fes­ter, jag ha­tar dem, jag står in­te ut med era högti­der. När ni off­rar till mig och kom­mer med era gåvor vill jag in­te ve­ta av dem, jag vill in­te se åt era of­fer av gödbo­skap. Låt mig slip­pa di­na psal­mer, jag vill in­te höra ditt sträng­a­spel! Men låt rätten välla fram som vat­ten och rättfärdig­he­ten som en out­sin­lig ström!

Rom 7:14-25

Vi vet att la­gen hör till det and­li­ga. Men själv är jag av kötts­lig na­tur, såld till slav un­der syn­den. Ty jag förstår in­te mitt sätt att hand­la. Det jag vill, det gör jag in­te, men det jag av­skyr, det gör jag. Men om jag gör det jag in­te vill, då med­ger jag att la­gen är något gott. Då är det in­te läng­re jag som hand­lar, ut­an syn­den som bor i mig. Jag vet att det in­te bor något gott i mig, det vill säga i min kötts­li­ga na­tur. Vil­jan finns hos mig, men in­te förmågan att göra det som är gott. Det go­da som jag vill, det gör jag in­te, men det on­da som jag in­te vill, det gör jag. Men om jag gör det jag in­te vill, då är det in­te läng­re jag som hand­lar, ut­an syn­den som bor i mig. Jag har alltså upptäckt att ef­tersom det on­da finns hos mig så är la­gen något gott för mig som vill göra det go­da – i mitt in­re be­ja­kar jag ju Guds lag. Men jag ser en an­nan lag i mi­na lem­mar; den lig­ger i strid med la­gen i mitt förnuft och gör mig till fånge hos syn­dens lag i mi­na lem­mar. Jag ar­ma människa, vem skall be­fria mig från den­na dödens kropp? Men jag tac­kar Gud, ge­nom Je­sus Kristus, vår her­re! Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds lag och med min kötts­li­ga na­tur syn­dens lag.

Matt 21:28-31

”Vad säger ni om det här: En man ha­de två söner. Han vände sig till den ene och sa­de: ’Min son, gå ut och ar­be­ta i vingården i dag.’ Han sva­ra­de: ’Nej, det vill jag in­te’, men se­dan ång­ra­de han sig och gick. Man­nen vände sig till den and­re och sa­de sam­ma sak. Han sva­ra­de: ’Jag skall gå, her­re’, men han gick in­te. Vil­ken av de båda gjor­de som fa­dern vil­le?” De sva­ra­de: ”Den förs­te.” Då sa­de Je­sus till dem: ”San­ner­li­gen, tullin­dri­va­re och ho­ror skall kom­ma före er till Guds ri­ke.

Lämna ett svar