Tionde söndagen efter Trefaldighet

Tionde söndagen efter Trefaldighet

Söndagen 21 augusti firar kristna kyrkan tionde söndagen efter Trefaldighet och då handlar temat om nådens gåvor, gåvor eller talanger som kristna har fått eller får utan någon egen förtjänst och detta via Herren vår Gud, genom Jesus Kristus och den helige Anden. De gåvor som existerar i kristna församlingar handlar alltså om gåvor som Gud har bestämt ska finnas för att gynna hans egna, en gåva som vi alltid borde vara tacksamma för och använda oss av. Vi får heller inte glömma det aposteln Paulus påpekar i fråga om gåvorna: …ha in­te för höga tan­kar om er själva ut­an tänk som man bör tänka, med själv­be­sin­ning, så att var och en rättar sig ef­ter det mått av tro som Gud har till­de­lat ho­nom. Ty lik­som vi har en en­da kropp men många lem­mar, al­la med oli­ka upp­gif­ter, så utgör vi, fast många, en en­da kropp i Kristus, men var för sig är vi lem­mar som är till för varand­ra…

2 Mos 19:3-8

Mo­se gick upp till Gud, och Her­ren ta­la­de till ho­nom från ber­get: ”Så skall du säga till Ja­kobs släkt och förkun­na för Is­ra­els folk: Ni har sett vad jag gjor­de med egyp­ter­na och hur jag har bu­rit er på örn­ving­ar och fört er hit till mig. Om ni nu lyss­nar till mig och håller mitt förbund skall ni va­ra min dyr­ba­ra egen­dom framför al­la and­ra folk – ty he­la jor­den är min – och ni skall va­ra ett ri­ke av präster och ett he­ligt folk som tillhör mig. Det­ta är vad du skall säga till Is­ra­els folk.”

När Mo­se kom till­ba­ka kal­la­de han sam­man fol­kets älds­te och före­la­de dem det som Her­ren ha­de be­fallt ho­nom att säga. Fol­ket sva­ra­de med en mun: ”Allt vad Her­ren har sagt vill vi göra.” Och Mo­se gick till­ba­ka till Her­ren med fol­kets svar.

Rom 12:3-8

I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha in­te för höga tan­kar om er själva ut­an tänk som man bör tänka, med själv­be­sin­ning, så att var och en rättar sig ef­ter det mått av tro som Gud har till­de­lat ho­nom. Ty lik­som vi har en en­da kropp men många lem­mar, al­la med oli­ka upp­gif­ter, så utgör vi, fast många, en en­da kropp i Kristus, men var för sig är vi lem­mar som är till för varand­ra. Vi har oli­ka gåvor allt ef­ter den nåd vi har fått: pro­fe­tisk gåva i förhållan­de till vår tro, tjänan­dets gåva hos den som tjänar, un­der­vis­ning­ens gåva hos den som un­der­vi­sar, tröstens gåva hos den som tröstar och förma­nar, gåvan att fri­kos­tigt de­la med sig, att va­ra ni­tisk som le­da­re och att med glatt hjärta vi­sa barmhärtig­het.

Matt 18:18-22

San­ner­li­gen, allt ni bin­der på jor­den skall va­ra bun­det i him­len, och allt ni löser på jor­den skall va­ra löst i him­len. Vi­da­re säger jag er: allt vad två av er kom­mer öve­rens om att be om här på jor­den, det skall de få av min him­mels­ke fa­der. Ty där två el­ler tre är sam­la­de i mitt namn är jag mitt ibland dem.”

Då kom Petrus fram till ho­nom och sa­de: ”Her­re, hur många gång­er skall min bro­der kun­na göra orätt mot mig och ändå få förlåtel­se av mig? Så myc­ket som sju gång­er?” Je­sus sva­ra­de: ”Jag säger dig: in­te sju gång­er ut­an sjut­tio­sju gång­er.

Lämna ett svar