Tredje söndagen efter trefaldighet
Den 3 juli firar kristna kyrkan 3:e söndagen efter Trefaldigheten då temat handlar om att vara förlorad och återfunnen. Som människa är vi förlorad genom alla de överträdelser och synder vi lever i, åtminstone om vi lever våra liv utifrån världens vis och låter oss ledas av fursten över luftens rike, den andemakt som är verksam i olydnadens människor. Det säger aposteln Paulus tydligt i dagens evangelietext. Sådana har vi alla varit en gång, åtminstone då vi följt våra mänskliga begär och handlat som kroppen och våra egna tankar vill. Av födseln är vi vredens barn, vi så som alla de andra. Så olycklig ser vår världsliga tillvaro ut, men skriver Paulus: Gud, som är rik på barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek att fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus – av nåd är ni frälsta – och uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus. Texterna denna söndag hittar du nedan:
Ni var döda genom era överträdelser och synder den gång ni levde i dem på denna tidens och världens vis och lät er ledas av fursten över luftens rike, över den andemakt som nu är verksam i olydnadens människor. Sådana var vi alla en gång, då vi följde våra mänskliga begär och handlade som kroppen och våra egna tankar ville, och av födseln var vi vredens barn, vi som de andra. Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek att fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus – av nåd är ni frälsta – och uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus. Därmed ville han för kommande tider visa den överväldigande rika nåden i sin godhet mot oss genom Kristus Jesus. Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till.
Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.”