Bönsöndagen

Bönsöndagen

Söndagen 22 maj firar kristna kyrkan bönsöndag, och då står bönen i centrum. Bönen handlar bland annat om den kristnes möjlighet att kommunicera med Herren, genom Hans Son, Jesus Kristus, vår ende Frälsare. För kristna är bönen ett återkommande fenomen, och något som pågår kontinuerligt, eftersom det handlar om vårt samtal med Herren Gud och vår önskan att alltid vara nära vår Herre Jesus Kristus. I bönen vänder vi våra ögon och öron till Honom som har skapat allt och som uppehåller allt liv på jorden.

Texterna är hämtade från:

Jer 29:11-14

Jag vet vil­ka av­sik­ter jag har med er, säger Her­ren: välgång, in­te olyc­ka. Jag skall ge er en fram­tid och ett hopp. När ni åkal­lar mig och ber till mig skall jag lyss­na på er. När ni söker mig skall ni fin­na mig. Ja, om ni hel­hjärtat söker ef­ter mig skall jag låta er fin­na mig, säger Her­ren. Jag skall vända ert öde och sam­la in er från al­la de folk och al­la de plat­ser till vil­ka jag har fördri­vit er, säger Her­ren. Jag skall låta er återvända till den plats jag har förvi­sat er från.

1 Joh 5:13-15

Det­ta skri­ver jag till er som tror på Guds sons namn, för att ni skall ve­ta att ni har evigt liv. Och vår frimo­di­ga tro på Gud är den­na: om vi ber ho­nom om något ef­ter hans vil­ja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber ho­nom om.

Luk 11:1-13

En gång ha­de Je­sus stan­nat på ett ställe för att be. När han slu­ta­de sa­de en av hans lärjung­ar till ho­nom: ”Her­re, lär oss att be, lik­som Jo­han­nes lärde si­na lärjung­ar.” Då sa­de han till dem: ”När ni ber skall ni säga:

Fa­der, låt ditt namn bli hel­gat.
Låt ditt ri­ke kom­ma.
Ge oss var dag vårt bröd för da­gen som kom­mer.
Och förlåt oss våra syn­der,
ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.
Och utsätt oss in­te för prövning.”

Han sa­de till dem: ”Tänk er att någon av er går till en vän mitt i nat­ten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på re­sa har kom­mit hem till mig, och jag har ingen­ting att bju­da på.’ Då kanske han där in­ne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är re­dan låst, och jag har bar­nen hos mig i säng­en. Jag kan in­te sti­ga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han in­te sti­ger upp och ger ho­nom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den and­re är så påträng­an­de, och han ger ho­nom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni fin­na. Bul­ta, så skall dörren öpp­nas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han fin­ner, och för den som bul­tar skall dörren öpp­nas.

Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk el­ler ger ho­nom en skor­pi­on när han ber om ett ägg? Om nu re­dan ni, som är on­da, förstår att ge era barn go­da gåvor, skall då in­te fa­dern i him­len ge he­lig an­de åt dem som ber ho­nom?”

Lämna ett svar