Utgångsläget för att tjäna Kristus
Denna helg firar den kristna kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag, ett firande som ska påminna om den enkla och gudstroende unga flickan som blev kallad till ett mäktigt uppdrag, ett uppdrag som Gud visste skulle innebära både glädje såsom sorg. En glädje som bara en mor, som bär på nytt liv, kan uppleva men även en sorg som endast en mor kan uppleva som tvingas följa sitt barns tragiska död, men inte till en evig död som slutar i en tragedi, utan som visar sig öppna den efterlängtade vägen till evigt liv. Redan i första psalmen i Gamla Testamentet framträder Guds mäktiga verk, då Gud presenterar de skillnader som råder mellan dem som följer fruktar Herren och dem som väljer att leva ett gudlöst liv:
Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndares väg eller sitter bland hädare utan har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt. Han är som ett träd planterat nära vatten – det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen. Allt vad han gör går väl. Inte så med de gudlösa – de liknar agnar som vinden för bort. Därför döms de gudlösa där rätten råder och syndarna i de rättfärdigas krets. Herren är med på de rättfärdigas väg, men de gudlösas väg leder till intet.
Aposteln Paulus påminner om vikten av att undersöka om vi lever som Guds Ord uppmanar oss att göra, och av hela vårt hjärta följer Jesus Kristus? Han skriver i Efesierbrevet 4:17-24:
Därför besvär jag er för Herrens skull: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomhet, deras förstånd förmörkat, och de står utanför det liv som Gud ger därför att de behärskas av okunnighet och är förstockade i sina hjärtan. Utan någon skamkänsla ger de sig hän åt utsvävningar och lever ett alltigenom orent och själviskt liv. Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus – såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till.
Profeten Malaki (kapitel 3) avslutar sin förkunnelse med att konstatera vad Gud säger om dem som fruktar honom:
Så har de som fruktar Herren talat sinsemellan. Men Herren har lyssnat uppmärksamt och låtit göra en förteckning, för att ingen som fruktar Herren och aktar hans namn skall glömmas. Den dag jag griper in, säger Herren Sebaot, skall de vara min dyrbara egendom. Jag skall måna om dem som en far månar om den son som tjänar honom. Då skall ni återigen se skillnad på rättfärdiga och gudlösa, på den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom.