Frälsningen i Jesus Kristus

I söndags firade vi 22: a söndagen efter Trefaldighet och temat var Frälsningen, eller Räddningen, vilket ord vi väljer att använda.

Jag väljer att tala om den räddningen som vi har att förhålla oss till enligt Guds Ord, som är vår auktoritet och vägkarta. Utan Guds Ord, i Bibeln, är vi vilsna och idag har vi tre texter. Gamla Testamentet som är skriven av profeten Jesaja, episteln, eller brevet, skriven av aposteln Petrus och evangeliet skrivet av Johannes. Samtliga tre talar om frälsningen/räddningen utifrån olika perspektiv. Personligen tror jag att detta ämne är mer aktuellt än någonsin tidigare, på grund av allt det som händer runt om i vårt land och i vår värld, och som i stora avseenden pekar på att tiden på denna planet avtar i hög fart.

Lögnen och dess jordiska herre håller på att ta över allt mer. Som Kristi kyrka har vi blivit förda allt längre in i falska föreställningar. Vi uppmanas inte längre att söka hjälp av den ende som kan hjälpa oss, nämligen Jesus Kristus. Kan hända ska det bli än värre, än det är idag, i alla fall om vi läser Guds Ord. Men det innebär inte att vi som kristna ska sitta tysta och menlösa. Det är än mer angeläget att börja fundera kring det som är vår räddning, oavsett vad som än händer i framtiden.

Vi måste ställa den allra svåraste frågan: Tror jag på fullt allvar att jag blir räddad när Jesus kommer, idag, eller någon gång i framtiden?

Frågan ställs inte särskilt ofta i all vår stress, men de som vill vara lärjunge till Jesus Kristus borde ha modet att bli än mer hängiven och trofast inför denna livsavgörande fråga. Om vi vill fungera som ambassadörer åt Jesus innebär det att vi inte längre kan föra vår egen talan, utan allenast Herrens. Allt vi gör, allt vi säger och tänker ska alltså präglas av det Jesus gjorde, sade och tänkte. Det är en svår uppgift och många fallerar, men vi vet även att Herren inte är intresserad av att rädda rättfärdig. Han är inriktad på att rädda syndare, och vi är alla syndare enligt Johannes första brev.

Profeten Jesaja talar om en tid som ska komma, då kommer berget med Herrens tempel stå där orubbligt fast, högst av bergen överst bland höjderna. Och alla folk ska strömma dit, folkslag i mängd ska komma, och de ska säga: Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han ska lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa. Den tid profeten talar om är när Herren kommer tillbaka för att skapa en ny jord och nya himlar.

Petrus skriver att Jesus skänkt oss möjlighet till omvändelse, ett omvänt liv, ett liv som karaktäriseras av gudsfruktan, vilket är förutsättning för ödmjukhet. Ett liv med gudsfruktan är något som bara Guds gudomliga makt kan skänka oss. Genom kunskapen om Herren Jesus och Hans härlighet och kraft ger Herren oss sina stora och dyrbara löften, för att vi, tack var dem, ska bli delaktiga av en gudomlig natur, sedan vi kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld. Det är därför som omvända söker sig till tro med stor iver. Till tron fogas styrka, som sedan leder till kunskap. Till kunskap fogas självbehärskning och till självbehärskning uthållighet. Till uthålligheten fogas gudsfruktan och till gudsfruktan broderlig omtanke, och till broderlig omtanke kärlek. Om allt det finns i oss som Kristi efterföljare, och får växa till, blir vår kunskap om Herren, Jesus Kristus, inte overksam utan bär frukt. Men de som saknar det nämnda ser ingenting i sin närsynthet, säger Petrus. Den närsynte har nämligen glömt hur han blev renad från sina tidigare synder. Därför ska vi göra allt för att befästa vår ställning som kallade och utvalda. Gör vi det så kommer vi aldrig på fall, för då får vi ett fritt och öppet tillträde till vår Herre och Frälsare.

Aposteln Johannes berättar om när Jesus talade om sin död och Han säger till lärjungarna att: Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner. När Jesus hade sagt det lämnade Han dem och var försvunnen. Trots att Jesus hade gjort många tecken inför dem trodde många inte på honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens makt uppenbarats? De kunde inte tro eftersom: Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte kan se med sina ögon och förstå med sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig.

De som vandrar i mörkret vet inte vart de går, och det stämmer med mycket av det som händer i vårt samhälle idag. Den situationen som råder idag kan vara skrämmande. Allt oftare funderar jag på om någon ska bli räddad, eftersom allt färre vågar stå upp för sin kristna tro. Istället för att stå för det som Bibeln säger försöker allt för många anpassa evangeliet till den omgivning de råkar befinna sig i. Om vi som kristna inte vågar stå för det Herren har sagt i sitt Ord hur ska vi då förvänta oss att Han ställer upp för oss och försvarar oss när vi står inför domaren? Idag skänks inte längre äldre den respekt de är värda, efter att ha levt ett långt liv med arbete och strävan, för att skapa en bättre situation för sin avkomma. Allt för ofta låser man in dem in i ensamheten. Allt färre vågar idag ta itu med kampen mot andra religioner, som breder ut sig med katastrofal hastighet. Regering och riksdag verkar medvetet importera andra religioner för att det ska gå än snabbare att krossa vårt kristna arv. Som kristen är vi skyldiga att tala om vad som skiljer vår kristna tro mot andra trosåskådningar, i alla fall om vi ska ta Guds Ord på allvar. Ändå tillåts allt att fortsätta som om vi stängt igen våra öron, ögon och mun. Få vågar sätta ner foten eller att ta bladet ur mun. Hur ska vi då förvänta oss att Jesus ställer upp för oss och försvarar oss när domaren ställer frågan om vår frälsning? Vår räddning är beroende av JAHVE och vår trohet mot Honom.

Vi har tillåtit undervisningssektorn att bli ateistisk, utan att ta strid för till exempel skapelseberättelsen och vad den säger om Skaparen. Det är först under de senaste årtiondena som allt flera forskare på allvar studerat Bibelns skapelseberättelse vetenskapligt. Allt fler utanför kristendomen börjar erkänna att den bibliska berättelsen stämmer bättre med arkeologisk och historisk vetenskap än vad Darwins evolutionära gör. Som kristna har vi allt för ofta stått där och sett förvillade ut när ateister tagit över steg för steg, utan att möta ett motstånd.

Jag tror inte längre att vi ligger så bra till hos Herren, åtminstone inte i vissa avseenden. Det handlar inte bara om skolväsende, åldringsvård och vetenskap som varit utsatta massivt av ateism, som aktivt valt att utgå från direkta lögner. Hela mediakarusellen som pågår verkar ha målsättningen att krossa allt som vi kristna står för enligt Guds Ord i Bibeln. Som kristna kan inte längre fortsätta att tro på allt vi hör och ser, och göra det okritiskt, vilket vi gör de gånger som vi inte sätter oss in i vad Bibeln har att säga i de specifika frågorna.

Som kristna måste vi åter bli aktiva och bemöta tramset som förs fram av dem som inte har någon som helst respekt för vår Herre, Jesus Kristus. Vi måste vakna från den sömn som fått pågå allt för länge. Det handlar om vår eviga räddning!

Vad ska vi säga till Herren Jesus när han ställer de obekväma frågorna? Ska vi försöka ursäkta oss och säga att vi inte hade tid eller kunskap, eller ska vi vara ärliga och säga att vi inte gjorde jobbet, eftersom vi var rädda och för vad allmänheten ska säga. Vi vill ju vara trevliga och inte skapa problem. Ju djupare jag tänkt på att vi en dag ska ställas inför den slutliga domen, ju mer skakar det om mig. Ju mer jag borrar mig på djupet av Guds Ord, ju mer uppdagas det hur mycket galet som påstås om den kristna tron, och man ser hur mycket fientlighet som riktas direkt mot vår Herre, Jesus Kristus.

Som kristen har vi varit för lata och slappa. I vår lättja har vi släppt igenom allt möjligt, utan att våga ta strid för den som vi ska vara ambassadörer för. Vi har varit allt för rädda, för modlösa och tillåtit världens härskare, djävulen, att härja fritt, utan att våga stå upp och peka med hela handen mot det som Guds Ord har att säga.

Om vi tillåter Guds Ord styra våra liv så kommer vi med vårt hjärta att naturligt vända oss mot sådant som går emot Jesu Kristi vilja. Vi måste åter börja lära känna den Herre som vi ska vara ambassadörer för. Vi kan inte längre fortsätta vara modlösa och rädda utan börja föra en tydlig talan för Herren Jesus, utifrån Hans egna ord.

Måtte Gud ge oss kraft och frimodighet att bli en rätt lärjunge till den Herre som vi vänder oss till. I Jesu namn. Amen!

Lämna ett svar