Alla helgons dag

Alla helgons dag

Lördagen 5 november firar kristna kyrkan Alla helgons dag, då temat handlar om helgonen, ett fenomen som var mer påtagligt när den första kristna kyrkan utvecklades, men som är betydligt ovanligare i vår tid och då särskild här i västvärlden. Matteus anger vad själva fenomenet handlar när han skriver: Ni är jor­dens salt. Men om sal­tet mis­ter sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det du­ger in­te till an­nat än att kas­tas bort och tram­pas av människor­na. Ni är värl­dens ljus. En stad up­pe på ett berg kan in­te döljas, och när man tänder en lam­pa sätter man den in­te un­der sädesmåttet ut­an på hålla­ren, så att den ly­ser för al­la i hu­set… Säger någon att hon är jordens salt eller världens ljus så handlar det alltså om att Jesus Kristus framträtt genom den persons personlighet. Ingen kan på allvar utge sig för att vara, varken jordens salt eller världens ljus, om hon inte blivit totalt genomlyst av Jesus Kristus! Lördagens texter hittar du nedan…

Jes 60:18-22
Man skall in­te mer se våld i ditt land, förtryck och förödel­se in­om di­na gränser. Di­na mu­rar skall du kal­la ”rädd­ning”, di­na por­tar ”lovsång”. So­len skall in­te mer va­ra ditt ljus om da­gen och månen in­te ly­sa dig med sitt sken. Nej, Her­ren skall va­ra ditt evi­ga ljus, din Gud skall va­ra din härlig­het. Din sol skall ald­rig gå ner och din måne ald­rig av­ta, ty Her­ren är ditt evi­ga ljus, din sor­ge­tid är förbi. Al­la i ditt folk skall va­ra rättfärdi­ga, och de skall för evigt äga lan­det. De är skott som jag har plan­te­rat, jag har ska­pat dem för att vi­sa min härlig­het. Av den mins­te blir det en ska­ra på tu­sen, den ring­as­te blir till ett mäktigt folk. Jag, Her­ren, skall låta det ske snabbt, när ti­den är in­ne.

När vi nu är om­giv­na av en sådan sky av vitt­nen, låt oss då, även vi, be­fria oss från allt som tyng­er, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss. Låt oss ha blic­ken fäst vid Je­sus, trons upp­hovs­man och full­kom­na­re. För att vin­na den glädje som vänta­de ho­nom uthärda­de han kor­set ut­an att bry sig om skam­men och sit­ter nu till höger om Guds tron. Tänk på ho­nom som har uthärdat sådan fi­end­skap från syn­da­re, så att ni in­te trött­nar och förlo­rar mo­det.

Ni är jor­dens salt. Men om sal­tet mis­ter sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det du­ger in­te till an­nat än att kas­tas bort och tram­pas av människor­na. Ni är värl­dens ljus. En stad up­pe på ett berg kan in­te döljas, och när man tänder en lam­pa sätter man den in­te un­der sädesmåttet ut­an på hålla­ren, så att den ly­ser för al­la i hu­set. På sam­ma sätt skall ert ljus ly­sa för människor­na, så att de ser era go­da gärning­ar och pri­sar er fa­der i him­len.

Lämna ett svar