Kan påståendet i rubriken vara sant? Straffar Gud verkligen oss som Han skapat? Ja, påståendet stämmer i de fall vi syndar, enligt det Paulus skriver i Romarbrevets 1 kapitel.

Om vi förnekar Gud och det uppenbara som bevisar Guds existens kommer Gud inom tid att dra sin välsignelse ifrån oss. Detta inleddes redan under 1960-talet när sexualiteten släpptes helt fri och folk började agera ut sin perversitet, utan skam i kroppen. Sedan dess har allt accelererat. Idag stiftar man till och med statliga lagar som försvarar olika slags galenskaper. Ta dig god tid att läsa det Paulus skriver i verserna 18–32:

Ty Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet. Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. 

Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom.

Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa men blev till dårar. De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.

Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.

Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män.

Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar.

De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

Vår Herre och Gud är ingen mes. Han sitter inte på ett moln därovan och tycker om alla oavsett vad de än säger, tänker och gör. Gud utgår från att alla använder sig av sitt sunda förnuft och logik i sitt vardagliga ageranden, såsom Han tänkt sig att vi ska göra när vi tror på Honom och älskar Honom av hela vårt hjärta, förstånd, tankar och kraft.

Struntar vi i allt som Gud har sagt i sitt Ord så lovar Han att strunta i oss och våra förhoppningar om att Han ska hjälpa och bistå oss kommer på skam. Utgår vi från att är vi är så självkloka och så sunda så att vi inte längre behöver Honom, då lämnar Han oss till vårt eget, vilket inte kommer att leda till något annat än till än värre fördärv.

Skulle vi alltid använda vår sunda förnuft så skulle vi självklart även förstå att Guds lagar fungerar liksom gravitationen i vårt universum fungerar. Om jag håller i ett äpple och släpper taget om den så vet jag att den faller ner på golvet eller marken. Det handlar om en reell händelse som jag kan räkna ut med mitt eget förstånd, redan innan det ägt rum, eftersom jag redan tidigare erfarit gravitationens kraft. På samma sätt är det med Guds lagar. Vi vet innerst inne att vårt universum är skapat av en som är obegripligt stor och allsmäktig, så att vi inte ens kan förstå honom med vårt begränsade intellekt. Det är att agera utifrån sunt förnuft.

Vi använder oss av vårt inbyggda förstånd och vår logik för att räkna ut vad som kommer att hända i en specifik situation. Det handlar om orsak och verkan. Ett visst handlade leder till ett givet resultat. På samma sätt fungerar även allt övrigt i universum. Vi vet att solen går upp i öst och ner i väst, och vi vet en massa andra saker och tar dem för givna utan att ens reflektera dess mer kring det.

Inte minst inom vetenskapen förutsätter forskare att det finns självskrivna lagar som kommer att fungera. Hade dessa lagar inte fungerat så hade vetenskap varit omöjligt att genomföra, eftersom varje enskild situation skulle vara helt annorlunda vid varje enskilt tillfälle. Samtliga tester som vetenskapen genomför skulle alltså inte kunna genomföras om det inte fanns vissa absoluta lagar och sanningar. All vetenskap utgår med andra ord från givna och absoluta scenarier. Skulle de absoluta lagarna, som existerar, mot förmodan inte ha varit självskrivna, och fungera på ett förväntat sätt, så skulle universum varit kaotiskt, vilket i sig innebär att inget liv som existerar idag skulle kunna existera.

Med andra ord kan vi, utan tvekan, påstå att det finns absoluta lagar och sanningar; dessa givna lagar är absoluta. T.ex. att ett äpple faller ner på golvet eller marken när jag släpper den. Jag tror inte att det finns någon enda som tror att äpplet flyger upp i taket när jag släpper taget om den.

På samma sätt är det när en ingenjör utför sitt arbete. Hon måste självklart utgå från självskrivna och absoluta lagar som existerar. I annat fall skulle hennes intention att utföra en uppgift inte fungera. På samma sätt är det för en pilot. Hon utgår från vissa absoluta lagar som råder när hon ska styra ett flygplan i luften. Skulle piloten mot förmodan utgå från att de absoluta lagarna inte existerade så skulle hon utsätta sig själv liksom alla övriga som sitter i flygplanet för livsfara.

All verksam förutsätter vissa absoluta sanningar, som utgår från givna och fungerande lagar som styr allt som existerar i universum. Så långt håller flertalet med mig. Jag tror inte det finns någon enda som skulle vilja träffa en läkare som inte har grundläggande kunskaper i hälsovård? Ingen skulle heller vilja bli opererad av en som inte har en kirurgisk utbildning. Det mesta som pågår styrs av givna absoluta sanningar som ingen ens behöver ifrågasätta.

Det handlar alltså om grundläggande intelligens och rationellt tänkande som få har lust att ifrågasätta. Det handlar om orsak och verkan, baserat på fixerade och absoluta lagar och sanningar som alltid funnits sedan begynnelsen, när vår jord och vi själva skapades. Alla rationella och intellektuella människor förutsätter att det existerar absoluta sanningar och lagar inom natur och vetenskap. Men när det kommer till det andliga och frågor om moral oså verkar det finnas ett oändligt antal som medvetet försöker ifrågasätta det. Vissa av dem påstår sig tro på absoluta sanningarna och lagarna i den fysiska tillvaron, men är  beredda att medvetet ifrågasätter samma absoluta sanningar och lagar i den andliga tillvaron. Möjligen för att deras ifrågasättande av andlighet inte får omedelbara konsekvensen, såsom ifrågasättandet av sanningar i den fysiska tillvaron gör.

Man kan var pervers i mer än 40 år utan att bli drabbad andligt. Däremot inte vara pervers fysiskt och hoppa ner från den tionde våningen på ett höghus. Orsak och verkan faller alltså ut på olika sätt vid olika tidpunkter, men är dock lika sanna båda. De naturliga lagarna är direkta och direkt påvisbara. De andliga och moraliska lagarna har en fördröjning, är inte direkta utan faller ut fördröjt eftersom Gud har tålamod och försöker få oss att ändra oss innan det är för sent.

Enligt Paulus är Gud oerhört tålmodig men har samtidigt en yttersta gräns. När den gränsen är nådd låter Han straffet verka. Metoden att låta straffet verka innebär att Han drar sin välsignelse ifrån oss. Han lämnar oss åt vårt eget, vilket får oerhört negativa konsekvenser. Vi mäktar inte hantera situationen utan låter synden i oss att ta över. I tron att vi kommer att överleva så agerar vi mot Honom och mot våra medmänniskor. Det får förödande konsekvenser, inte bara för dem som agerar fel utan även för dess omgivning.

Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos dem som håller sanningen fången i orättfärdighet. De som struntar i Gud och agerar orättfärdigt kommer att bli drabbade av Guds vrede. De vet om att Gud existerar, för de kan ju själva se det. Gud har gjort det uppenbart för oss alla. Sedan världen skapades har Hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i Hans skapade universum. Därför kommer det inte att finnas något försvar för dem. Ingen kommer att kunna bortförklara sin egen orättfärdighet. De har haft kunskapen om Gud men inte ärat honom, eller ens tackat honom. Deras tankemöda har inte lett dem någonstans och deras oförståndiga hjärtan är fulla av smuts. De påstår sig vara visa (kloka) men de är dårar eftersom de bytte ut den oförändrade Gudens härlighet och skapat egna idoler, avgudar, istället för att vända sig till Skaparen. Därför lät Gud dem följa sina egna begär och utlämnade dem åt orenhet, grova synder, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnens fader, djävulen.

Det finns tid att förändra sitt sätt att leva och verka. Det enda sättet är att börja med att inse hur djupt vi har sjunkit. Vi behöver inte mer än lyssna på dagliga nyheter för att inse hur lågt vi har sjunkit som människor. Vi kan med lätthet räkna ut att allt fler hemfaller åt föraktliga tänkesätt. Om vi är ärliga så inser vi att allt fler är orättfärdiga, elaka, själviska och onda. Allt för många är fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. Fler och fler skvallrar och baktalar. Flertalet föraktar Gud och de är fräcka, övermodiga och skrytsamma, ja, uppfinningsrika i det onda. Allt fler unga visar sig vara uppstudsiga mot sina föräldrar. De är tanklösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. De tvekar inte ens längre för att driva andra dit de själva är. Men alla dessa vet innerst inne vad Gud har bestämt: ALLA SOM LEVER SÅ FÖRTJÄNAR DÖDEN!