Pingstdagen – Kristi kyrkas födelse

Pingstdagen – Kristi kyrkas födelse

Den femtionde dagen och efter att Jesus hade lämnat lärjungarna fick de del av Hjälparen, som Jesus hade lovat skulle komma. Pingstdagens tema handlar därför självklart om Guds helige Ande, hjälparen som stödjer och bär alla dem som älskar Herren, Jesus Kristus. Det är med stöd och hjälp av Guds helige Ande som vi förstår och tror på att Jesus Kristus är mänsklighetens enda nödvändiga räddning från synd och en evig död. Pingstdagens texter är hämtade från profeten Joel, Lukas författade bok Apostlagärningarna samt från evangelisten Johannes evangelium, se nedan:

Joel 2:28f

Det skall kom­ma en tid då jag ut­gju­ter min an­de över al­la. Era söner och dött­rar skall pro­fe­te­ra, era gam­la män skall ha drömmar, era unga män se sy­ner. Också över sla­var och sla­vin­nor skall jag då ut­gju­ta min an­de.

Apg 2:1-11

När pingst­da­gen kom var de al­la försam­la­de. Då hördes plöts­ligt från him­len ett dån som av en storm­vind, och det fyll­de he­la hu­set där de satt. De såg hur tung­or som av eld förde­la­de sig och stan­na­de på var och en av dem. Al­la fyll­des av he­lig an­de och börja­de ta­la and­ra tung­omål, med de ord som An­den ingav dem.

I Je­ru­sa­lem bod­de from­ma ju­dar från al­la länder un­der him­len. När dånet ljöd sam­la­des he­la ska­ran, och förvir­ring­en blev stor när var och en hörde just sitt språk ta­las. Ut­om sig av förvåning sa­de de: ”Men är de in­te ga­li­le­er al­le­sam­mans, des­sa som ta­lar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget mo­dersmål ta­las? Vi är part­her, me­der, ela­mi­ter, vi kom­mer från Meso­po­ta­mi­en, Ju­deen och Kap­pa­do­ki­en, från Pon­tos och Asi­en, från Fry­gi­en och Pam­fy­li­en, från Egyp­ten och trak­ten kring Ky­re­ne i Li­by­en, vi har kom­mit hit från Rom, både ju­dar och pro­se­ly­ter, vi är kre­ten­sa­re och ara­ber – ändå hör vi dem ta­la på vårt eget språk om Guds sto­ra gärning­ar.”

Joh 14:15-21

Om ni äls­kar mig kom­mer ni att hålla mi­na bud. Jag skall be Fa­dern, och han skall ge er en an­nan hjälpa­re, som skall va­ra hos er för all­tid: san­ning­ens an­de. Värl­den kan in­te ta emot den, ef­tersom värl­den in­te ser den och in­te känner den. Men ni känner den, ef­tersom den är kvar hos er och kom­mer att va­ra i er. Jag skall in­te lämna er en­sam­ma, jag skall kom­ma till er. Ännu en kort tid, se­dan ser värl­den mig in­te läng­re, men ni skall se mig, ef­tersom jag le­ver och ni kom­mer att le­va. Den da­gen skall ni förstå att jag är i min fa­der och ni i mig och jag i er. Den som har mi­na bud och håller dem, han äls­kar mig, och den som äls­kar mig skall bli äls­kad av min fa­der, och jag skall äls­ka ho­nom och vi­sa mig för ho­nom.”

Jesus lovade lärjungarna att be till Gud Fader att Han skulle ge dem en hjälpare, en som skulle vara hos dem för alltid: sanningens ande. Jesus sade även att det kom­mer en tid då han in­te läng­re skall ta­la i bil­der ut­an med kla­ra ord och låter dem ve­ta allt om Fa­dern, och den da­gen skall de be i Jesu namn. Jesus sade dessutom att Fa­dern själv äls­kar dem ef­tersom de har äls­kat honom och trott att han kom­mer från Gud. Han kom från Gud Fa­dern och trädde in i värl­den och lämnade värl­den och gick tillbaka till Fa­dern.

Jesus påminner oss om att världen inte kan ta emot den helige Anden, eftersom världen inte kan se den eller känna igen den. Det är bara de som tror på Jesus Kristus som känner igen den helige Anden, eftersom sanningens Ande är hos dem och kommer att vara i dem. Vi är med andra ord inte lämnade ensamma. Jesus har lovat att komma till alla dem som älskar honom och som håller hans bud. Denna påminnelse är än mer viktig i vår så särpräglade tidevarv då lögnen och dess onde herre har fått än större utrymme, kanske mer än någonsin tidigare. Lögnens herre försöker förvrida allt vad sanningen står för och förinta alla dem som älskar Jesus Kristus och vill följa Herrens bud.

Lämna ett svar