Första söndagen i fastan
Söndagen 22 februari 2026 firar Kristi kyrka 1:a söndagen i Fastan (Invocavit) och då handlar temat om Prövningens stund, något som ställer oss i ett hörn och frågar oss om vi verkligen lever såsom Herren, Jesus Kristus, förväntat sig? I dag lever många som om de ska leva för evigt i denna jordiska tillvaro. Många kan inte ens tänka sig att vårt liv skapades för ett evigt liv, något som aposteln Paulus påpekar i sina texter. En dag ska vi ställas inför den mest rättvisa Domaren av alla, vår Herre och Gud. Han kommer inte att fråga oss vad vi gjort eller inte. Däremot kommer Han att fråga oss vart vi varit? Har vi levt utifrån våra egna behov och vår egen vilja, eller har vi ödmjukat oss inför Honom som skapat oss? Vad vi har att säga betyder inte särskilt mycket i detta fall, däremot spelas vårt liv upp och har vi inte ödmjukat oss så får vi stå där ensamma. Vi har inte en advokat som talar för oss! Den enda advokat som kan göra det är Han som gett sitt liv för oss! Be om att få styrkan att be om hjälp, så att du har denna advokat vid din sida, när du väl träder in i det eviga livet.

1 Mos 3:1–13
Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.« Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.
Heb 5:7–10
Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. Fast han var son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning, av Gud kallad överstepräst, en sådan som Melkisedek.
Mark 1:12–13
Anden drev honom ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.