Söndagen 1 september 2024 firar Kristi kyrka 14:e söndagen efter Trefaldighet och då handlar temat om Enheten i Kristus, som handlar om vår gemenskap med varandra, som människor och kristna. Har vi enhet eller bråkar vi med varandra om det lilla så som det stora? Problemet med enhet handlar oftast om att vi som förväntar oss att andra ska tycka såsom vi själva gör, istället för att acceptera att andra tycker annorlunda. Vi tycker helt enkelt inte om olikheter när det gäller oss själva. Varför tycker han eller hon på det sättet? Tycker han/hon att min åsikt är felaktig, och i så fall undrar vad som är fel med mitt tyckande? Oavsett vi är kristen eller inte så har vi svårt att acceptera dem som har andra åsikter, trots att vi inte kan garantera att vår egen åsikt är den sanna! Detta försöker Herren, vår Gud, komma till rätta med. Det är som aposteln Paulus skriver i dagens episteltext: Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Hes 37:15–22
Herrens ord kom till mig: Människa! Tag en trästav och skriv på den: »Juda och israeliterna, hans förbundna.« Tag sedan en annan trästav, den som tillhör Efraim, och skriv på den: »Josef och alla israeliter, hans förbundna.« För samman dem så att de blir en enda stav i din hand. När dina landsmän ber dig förklara vad detta betyder skall du svara dem: Så säger Herren Gud: Jag tar den stav som tillhör Efraim och som avser Josef och Israels stammar, hans förbundna, och lägger Judas stav intill den. Jag gör dem till en enda stav i min hand. Trästavarna som du har skrivit på skall du hålla fram så att folket ser dem. Säg sedan: Så säger Herren Gud: Jag skall hämta israeliterna hos de folk som de har kommit till, jag skall samla in dem från alla håll och föra dem till deras eget land. I detta land, på Israels berg, gör jag dem till ett enda folk, och de skall alla lyda under en enda kung. Aldrig mer skall de vara två folk, aldrig mer skall de delas i två kungariken.

Ef 4:1–6
Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Joh 17:9–11
Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt.