Tankar

Svensk Webbtelevision, en viktiga funktion

Jag har fortfarande frihet att acceptera allt som händer och pågår i vårt samhälle! Det lättaste valet är att fortsätta vara apatisk och acceptera allt ont som händer och sker, eftersom det inte kräver någon som helst prestation. Men jag kan även börja ställa kritiska frågor kring allt som händer i vårt samhälle och själv börja anstränga mig för att söka svar på de svåraste frågorna. Vad jag än väljer kommer mitt val att påverka livet i samhället där jag befinner mig, oavsett jag vill eller inte. Mitt val kommer att alltså få vissa konsekvenser. Jag kan fortsätta att blunda och acceptera allt, och t.ex. låta våra politiker fortsätta driva igenom sådana beslut som gynnar bara dem själva, medan den fattige blir fattigare, och den rike rikare.

Efter att ha suttit och lyssnat på en mängd föredrag och intervjuer publicerade av Svensk Webbtelevision så har jag insett att jag, medvetet och omedvetet, har bidragit till att förstöra tillvaron för min nästa. Och detta har jag gjort genom låta bli att reagera och agera. Jag har tillåtit det onda fortsätta påverka vår gemensamma tillvaro.

Efter många timmars lyssnade och analyserande så har jag insett att jag är lika skyldig som alla de som utför ondska, inför min nästa så som inför min Herre och Gud. Jag blev född till denna tillvaro för att arbeta och agera för att rättvisa ska råda för alla i vårt samhälle, kanske inte för att inneha den direkt makten att påverka i det stora, däremot makten att påverka i det lilla, i den lilla del av tillvaron som jag befinner mig i just nu.

Jag kan inte längre stå vid sidan av och tyst titta på medan mina medmänniskor blir angripna av ondskan. Jag kan heller inte längre acceptera att media hyllar dem som medvetet valt att begå felaktigheter som gynnar dem själva, men skadar deras medmänniskor. Jag kan inte längre sitta tyst och tiga och titta på när t.ex. media medvetet arbetar för makten, mot de svagaste i samhället. Jag kan inte längre acceptera att makten i vårt samhälle existerar såsom ett hinder för rättvisa. Det är dags att ta ställning mot det onda och dennes far och ställa sig i kön för det goda och dess Herre.


Rädsla, är det en komponent i den nya religionen

Om man väljer att avsätta tid för att försöka sätta sig in i frågor som rör vår miljö så måste utan tvekan och på fullt allvar försöka lyssna på dem som framträder via media. Oavsett vi vill eller inte så undkommer vi inte det så kallade miljöhotet. Vilket naturprogram man än tittar på avslutas oftast med ett direkt hot. Det är vi som utgör hotet! Allt detta får vi höra allt oftare. Och situationen är enligt många mycket besvärande. Viss information menar till och med att vår jord är på väg att kollapsa. Vi har inte lång tid kvar! Men när man å andra sidan sitter och lyssnar på forskare inom områdena så stöter man på ett lugn som inte går att bortse ifrån. Det som sker är ingen katastrof. Naturen har alltid fluktuerat. Det som framförs allt för ofta i media är en skrämselpropaganda, en information som inte alls stämmer med forskning eller med fakta. Forskarna, oavsett de är doktor, professor eller doktorand inom området miljö säger något annat än vad media och politiker gör. Vem ska jag tro på?

Väljer man att lyssna på exempelvis Lars Bern, dr i teknisk fysik, inser man att det existerar en tydlig skrämselpropaganda inom området miljö. Denna skrämseltaktik framförs, enligt Lars Bern, av en sekt, en sekt som han menar tillhör en domedagsreligion. Denna religion inkluderar, enligt samma forskare, samtliga ingredienser som finns inom en så kallad religion som förespråkar världens slut. Vårt lands domedagsreligion har även sina speciella profeter och alla de har viss förtur inom media och politik i landet Sverige. En av de mer kända profeterna är vår miljöminister Löven, en annan är ärkebiskopen, med många flera både kända och okända, menar Lars Bern. Jag är väl medveten om att Lars Bern är en erkänd forskare inom området. Han är även erkänt duktig på de områden han har arbetat med under större delen av sitt liv. Att höra denne äldre och respekterade forskare säga att vi håller på att bli vilseförda av en domedagsreligion är skrämmande, och vidare att denna domedagsreligions mest framträdande profeter framför en medveten propaganda, som  ofta leder människor till rädsla, vilket kommer att leda till än större sociala skillnader i framtiden. Titta bara på frågan om elbilar m.m. Vilka är det som har råd, jo de som har hög inkomst. Och om vi tänker efter så är det som händer vårt folk skrämmande.

Vad ska vi då tro om vår lokala och globala miljö? Är det verkligen så skrämmande som ex. SVT framför via programmet Ekdal och Ekdal? Eller försöker media medvetet vilseleda oss tittare och lyssnare? Ska vi tro på det som Lars Bern säger så lever vi, enligt dessa falska profeter, i sista tiden. Världen håller på att gå under! Detta är inget nytt hot, berättar Lars Bern, utan detta har sagts vid många tillfällen tidigare. Trots hotet som har framförts och som framförs om miljön inte blivit verkligt och kommer knappast att bli verkligt menar Lars Bern. Denna fråga är än mer viktig för oss alla som tror på Gud, och Hans son Jesus Kristus. Som kristen bör vi definitivt inte vara oroliga, för enligt Guds egna ord i Bibeln kommer slutet som en tjuv om natten, plötsligt och utan vår vetskap. Inte ens änglarna i himlen vet när slutet kommer, säger Jesus själv! Om det är så som Bibeln säger kan vi helt lugnt luta oss mot Guds Ord och stå emot allt det som de så kallad domedagsreligionen framför. Visserligen hör vi dagligen att vi borde vara oroliga och vi borde bli rädda, eftersom vi håller på att förstöra jordens miljö, men oavsett måste ändå vi som kristna luta oss än mer mot det som Gud sagt i sitt ord. Lämna därmed all oro och rädsla, för den tillhör världen. För dig som följer Herren Gud finns ingen rädsla, detta eftersom vi vet att det är vår Fader i himlen som vet och styr allt som händer.


Samvetet, vad är det egentligen

Hur ofta har drabbats vi inte av samvetet? Utan ett samvete skulle vi alla troligtvis ha agerat precis som vi vill, alltså utifrån våra egna egoistiska valmöjligheter, utan någon hänsyn till våra medmänniskor. Det är detta budskap som den renodlade naturalismen och ateismen har som målsättning. De vill framkalla i ett samhälle där de starka överlever medan de svaga dör. Enligt naturalister (darwinismen) och ateister (likt Dawkin) finns inget högre väsen, en Gud eller vad man nu väljer att kalla Gud för. Det enda som existerar enligt ateister och naturalister, samt det enda vi har att ta hänsyn till, är att vi som blev till av en slump existerar i en tillvaro på grund av ett selektivt val. De starka överlever medan de svaga självdör. En ateist eller naturalist behöver aldrig ställas inför någon rätta, eftersom de agerar utifrån sitt ego (sig själv), oavsett vad de än har lyckas göra eller tänkt göra. Detta är efter faktum eftersom naturalister och ateister enbart agerar utifrån sitt naturliga tillstånd, helt enligt de spelregler som gäller i naturen, där den starke vinner och den svage förlorar. Trots att det numera finns gott om ateister och naturalister har ingen än så länge lyckats uttyda vad en människas samvete är, eller vad samvetets existens består av. Ingen forskning har kunnat koppla samman det vi kallar för samvete (oftast en inre röst som varnar oss från att utföra dåliga saker) till en utvecklingslära eller ett högre väsen, det vi oftast kopplar samman med ordet Gud. Varför har man inte lyckats med denna uppgift? Svaret kan vara enkel, och då med tanke på att människan är kropp, själ och ande, eftersom vi faktiskt består av mer än bara en fysik kropp, som naturalismen hävdar. Vi har ett psyke, en andlig sfär förutom kroppen. Som många av oss redan har upptäckt så blir vi inte av med den andliga sfären, oavsett hur vi än försöker. Vi är helt enkelt mycket komplexa. Vi består av minst tre delar. Vi kan inte bara vara ett psyke, en kropp eller andlig, utan vi äger även de övriga egenskaperna, en egenskap som ingen än har lyckats uttyda rent vetenskapligt. Det andliga i oss, oavsett vi tror på en Gud eller inte, driver vårt samvetet. Någon annan förklaring finns inte vad jag förstår, åtminstone inte än!


Tankar kring extremism och terror

Efter att ha lyssnat till terrorforskaren, dr Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan, förstår jag att det finns relativt många individer som kan tänka sig att ta till terror i vårt land. Orsaken är att de vill föra fram sin extrem islamska tro eller extrema högerkonservatism. Dessa individer är människor, precis som du och jag. Det som skiljer oss åt är att de ger sig hän åt någon extrem övertygelse. De anammar en fanatisk tro om att förändra en rådande situation, trots att det innebär att de skadar oskyldiga. Antagligen är de mer eller mindre hjärntvättade av extrema ledare, och har även tappat sitt sunda förnuft. De saknar antagligen en sund religion eller övertygelse. Enligt forskaren, Magnus Ranstorp, har vi i jämförelse med de nordiska länderna, Finland, Norge och Danmark, många extremister. Det var drygt 300 personer som reste från Sverige till Syrien för att delta i IS uppbyggande av kalifatet. Av dessa var 60 % män och 40 % kvinnor. Det spelar alltså mindre roll om man är man eller kvinna.

Min fråga är om detta hade kunnat hända för drygt 100 år sedan, när största delen av befolkningen i Sverige var aktivt kristna? Jag tror inte det! Kristendomen, dess historia och budskap (om man följer Bibeln), är ett problem för islamister såsom högerextrema. Under 2:a världskriget dödade Hitler de präster som följde Guds Ord. De var obekväma och slog hål på nazismen. På liknande sätt var det även svårt att vara islamist i ett kristet land.

Efter att ha lyssnat till forskaren är jag än mer övertygad om vikten av kristen tro. Vårt lands innevånare behöver kristna regler, inte minst när det gäller bemötandet av sin medmänniska. Det sätt som vi lever idag går stick i stäv mot det som Bibeln anger, trots att det var våra kristna förfäder som byggde upp vårt samhälle. Tråkigt nog så saknar allt för många en levande kristen tro, däremot har alla kvar ett behov av att fylla sitt andliga förråd. Men eftersom det andliga förrådet aldrig blir fyllt i unga år så tar extremisterna sikte på just detta. Läget förvärras av våra politiker på nationell nivå som verkar vara så rädda, så rädda så att de inte ens vågar ta ordet invandrare i mun. De verkar alla vara rädda för att bli stämplade som rasister, och än färre vågar tala öppet om religion, tro och övertygelse. Skulle någon mot förmodan nämna något om ex islam så blir de uthängda i media, ett fenomen som har smittat ner hela allmogen. Det finns även allt för många som saknar civilkurage och mod att ta itu och ifrågasätta extrema övertygelser.


Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta

Hur ofta har man inte ställt frågan: Är jag verkligen frälst och får komma hem till Guds rike? Paulus skriver i Romarbrevets 10 kapitel: Vad säger Gud om rättfärdigheten och frälsningen; Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar. För om du med din mun bekänner att Jesus är Herre (JHVH) och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst (räddad till evigt liv). För med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam (Jes 28:16). Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samma Herre, och han ger sin rikedom till alla som åkallar honom. Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst (Joel 2:32).


Varje gång jag tänker göra gott gör jag ändå ont

I Romarbrevet skriver aposteln Paulus bl. a. om hur han vill göra gott men att han trots den viljan ändå agerar i köttet, och gör ont. Det Paulus skriver stämmer väl med min egen verklighet. Hur ofta har man inte tänkt sig att göra gott för sin medmänniska, ändå faller man till föga och utför istället något ont, och detta för att man är en egoist. Har du samma problem, i så fall ska du läsa vad Paulus skriver i Romarbrevet, där han förklarar den kristna tron och dess grundvalar.


En sida med tankar

Det mesta vi hör, läser eller ser relateras sällan till det andliga! I vår tid är allt för många andligt fjärmade, ibland till den grad att de inte längre har förmåga att koppla händelser till Guds ingripande. De gånger vi hör orden; Gud, änglar, frälsare, Jesus, etc. så är orden förknippade med svordomar, raljerande eller, underligt nog, till vissa sporter. När senast läste du en rubrik som beskriver en andlig händelse?  Många menar att information inte ska kläs i andlighet, samtidigt som personen själv talar om människan såsom kropp, psyke och ande. Under senare tid har allt fler börjat hungra efter andlighet. Tänk bara på alla dem som deltar i olika slags yoga, och på dem som tror på spöken. På denna sida ska jag försöka dela med mig av mina tankar, mer eller mindre, förankrade till andlig sfär!