Nionde söndagen efter trefaldighet

Nionde söndagen efter trefaldighet

Söndag 6 augusti 2023 firar kristna kyrkan 9:e söndagen efter Trefaldighet och då handlar temat om Goda förvaltare.I dagens GT-text påpekar profeten Amos att de rika och ekonomiskt oberoende ska ta hänsyn till dem som har det dåligt ställt eftersom vår Herre och Gud alltid varit mån om dem som inte lyckas få dagligt bröd på sina bord. Han värnar för de fattiga. Aposteln Paulus varnar oss och skriver att …Det kom­mer en tid då människor­na in­te läng­re vill lyss­na till den sun­da läran ut­an skaf­far sig den ene lära­ren ef­ter den and­re, därför att det kli­ar i dem att få höra sådant som de öns­kar. De slår dövörat till för san­ning­en och vänder sig till le­gen­der­na. Denna tid ser vi har anlänt med stormsteg. Multimiljonärerna förkunna olika slags legender och ljuger oss rätt upp i ansiktet. Deras budskap är att allt ska bli bra när vi väl inte äger något. Det är först då som vi blir lyckliga. Om sig själva berättar de inget, utan de kommer att se till att roffa åt sig våra medel på all slags vis eftersom de är tjuvar och vägrar lyssna till Skaparens skarpa varningar. Du som har pengar och tror att du kommer att komma undan, läs och begrunda dagens evangelietext. Den berättar tydligt vad som ska komma när ditt jordiska liv är till ände. Texterna för söndagen hittar du nedan.

Am 8:4-7
Hör det­ta, ni som tram­par på de fat­ti­ga och utro­tar de sva­ga i lan­det! Ni säger: ”När är nymånads­fes­ten över så att vi kan sälja säd, och sab­ba­ten så att vi får öpp­na korn­bo­den? Då skall vi mins­ka måtten och lägga på pri­ser­na och fus­ka med vågen, köpa de fat­ti­ga för peng­ar och de nödställ­da för ett par skor och sälja spil­let som säd.” Her­ren har svu­rit vid Ja­kobs stolt­het att ald­rig glömma något de gjort.

2 Tim 4:1-7
Jag be­svär dig vid Gud och Kristus Je­sus, som skall döma le­van­de och döda, jag be­svär dig vid hans an­komst och vid hans ri­ke: förkun­na or­det, träd upp i tid och otid, ve­derlägg, tillrätta­vi­sa, vädja – tålmo­digt och med ständig un­der­vis­ning. Det kom­mer en tid då människor­na in­te läng­re vill lyss­na till den sun­da läran ut­an skaf­far sig den ene lära­ren ef­ter den and­re, därför att det kli­ar i dem att få höra sådant som de öns­kar. De slår dövörat till för san­ning­en och vänder sig till le­gen­der­na. Men håll all­tid hu­vu­det kallt, var be­redd att sli­ta ont, gör vad som ålig­ger en förkun­na­re och fullfölj din tjänst.

Mitt eget liv ut­gjuts re­dan som ett of­fer, och ti­den är in­ne då jag måste bry­ta upp. Jag har kämpat den go­da kam­pen, jag har full­bor­dat lop­pet, jag har be­va­rat tron.

Luk 16:1-13
Han sa­de också till si­na lärjung­ar: ”Det var en rik man som ha­de en förval­ta­re, och den­ne be­skyll­des för att försking­ra hans förmögen­het. Man­nen kal­la­de till sig ho­nom och sa­de: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in di­na räken­ska­per, du kan in­te va­ra kvar som förval­ta­re.’ Förval­ta­ren tänk­te: ’Vad skall jag göra nu när min her­re av­ske­dar mig? Gräva or­kar jag in­te, och tig­ga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i si­na hus när jag mis­ter min tjänst.’ Han skic­ka­de ef­ter dem som var skuld­sat­ta hos hans her­re, en i sänder, och fråga­de den förs­te hur myc­ket han var skyl­dig. ’Hund­ra krus ol­ja’, sva­ra­de man­nen. Då sa­de han: ’Här är ditt skul­debrev, sätt dig ge­nast ner och skriv fem­tio.’ Se­dan fråga­de han näste man: ’Och du, hur myc­ket är du skyl­dig?’ – ’Hund­ra tun­nor ve­te.’ Då sa­de han: ’Här är ditt skul­debrev. Skriv åttio.’”

Och Her­ren berömde den ohe­der­li­ge förval­ta­ren för att han ha­de hand­lat klokt. ”Den­na värl­dens människor be­ter sig klo­ka­re mot si­na eg­na än lju­sets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohe­der­li­ga mam­mon till att skaf­fa er vänner som tar emot er i evig­he­tens hyd­dor när mam­mon lämnar er i stic­ket.

Den som är tro­gen i smått är tro­gen också i stort, och den som är ohe­der­lig i smått är ohe­der­lig också i stort. Om ni in­te har va­rit trog­na i fråga om den ohe­der­li­ga mam­mon, vem vill då anförtro er det som har verk­ligt värde? Och om ni in­te har va­rit trog­na i fråga om and­ras egen­dom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er?

Ing­en tjäna­re kan tjäna två her­rar. An­ting­en kom­mer han att ha­ta den ene och äls­ka den and­re el­ler att hålla fast vid den ene och in­te bry sig om den and­re. Ni kan in­te tjäna både Gud och mam­mon.”

Lämna ett svar