Andra söndagen i påsktiden

Andra söndagen i påsktiden

Söndagen 16 april firar kristna kyrkan 2:a söndagen i påsktiden och då utgår texterna från temat Påskens vittnen. Jesus närmaste lärjungar var de första vittnena. De fick se den uppståndne Herren och Frälsaren. För några av dem var det svårt att tro att Han uppstått från de döda. Aposteln Johannes berättar om en av dem, Tomas, som sa­de: ”Om jag in­te får se spikhålen i hans händer och stic­ka fing­ret i spikhålen och stic­ka han­den i hans si­da tror jag det in­te.” Texterna för söndagen hittar du nedan:

Sak 8:6-8
Så säger Her­ren Se­ba­ot: Om de som är kvar av fol­ket tror att det­ta är omöjligt i kom­man­de da­gar, är det därför omöjligt för mig? frågar Her­ren Se­ba­ot. Så säger Her­ren Se­ba­ot: Jag skall rädda mitt folk ut ur österns länder och västerns. Jag skall hämta dem hit och låta dem bo i Je­ru­sa­lem. De skall va­ra mitt folk och jag skall va­ra de­ras Gud i tro­het och rättfärdig­het.

Välsig­nad är vår her­re Je­su Kristi Gud och fa­der. I sin sto­ra barmhärtig­het har han fött oss på nytt till ett le­van­de hopp ge­nom Je­su Kristi upp­ståndel­se från de döda, till ett arv som in­te kan förstöras, fläckas el­ler viss­na och som väntar på er i him­len. Ty Guds makt be­skyd­dar er ge­nom tron fram till den fräls­ning som finns be­redd att up­pen­ba­ras i den sista ti­den.

Därför kan ni jub­la, även om ni just nu en kort tid skul­le få ut­stå prövning­ar av oli­ka slag, för att det som är äkta i er tro – och det­ta är långt dyr­ba­ra­re än det förgäng­li­ga gul­det, som dock måste prövas i eld – skall ge pris, härlig­het och ära när Je­sus Kristus up­pen­ba­ras. Ni har in­te sett ho­nom men äls­kar ho­nom ändå; ni ser ho­nom ännu in­te men tror på ho­nom och kan jub­la i outsäglig, him­melsk glädje då ni nu står nära målet för er tro: era själars rädd­ning.

En av de tolv, To­mas, som kal­la­des Tvil­ling­en, ha­de in­te va­rit med när Je­sus kom. De and­ra lärjung­ar­na sa­de nu till ho­nom: ”Vi har sett Her­ren”, men han sa­de: ”Om jag in­te får se spikhålen i hans händer och stic­ka fing­ret i spikhålen och stic­ka han­den i hans si­da tror jag det in­te.” En vec­ka se­na­re var lärjung­ar­na sam­la­de igen, och To­mas var med. Då kom Je­sus, trots att dörrar­na var reg­la­de, och stod mitt ibland dem och sa­de: ”Frid åt er al­la.” Däref­ter sa­de han till To­mas: ”Räck hit ditt fing­er, här är mi­na händer; räck ut din hand och stick den i min si­da. Tviv­la in­te, ut­an tro!” Då sva­ra­de To­mas: ”Min Her­re och min Gud.” Je­sus sa­de till ho­nom: ”Du tror därför att du har sett mig. Sa­li­ga de som in­te har sett men ändå tror.”

Också många tec­ken som in­te har ta­gits med i den­na bok gjor­de Je­sus i si­na lärjung­ars åsyn. Men des­sa har upp­teck­nats för att ni skall tro att Je­sus är Mes­si­as, Guds son, och för att ni ge­nom att tro skall ha liv i hans namn.

Lämna ett svar