Aposteln Petrus skriver: Gud skonade inte änglar som hade syndat utan störtade ner dem i underjordens mörka hålor, där de hålls i förvar till domen. Han skonade inte den gamla världen men skyddade Noa, rättfärdighetens förkunnare, jämte sju andra när han lät en översvämning komma över de gudlösas värld.  Städerna Sodom och Gomorra dömde han till att läggas i aska för att visa de gudlösa vad som väntar dem.  Men han räddade den rättfärdige Lot, som led av de ogudaktigas utsvävande liv, för när den rättfärdige mannen bodde bland dem och fick höra om deras laglösa gärningar och själv såg dem plågades han dag efter dag i sin rättfärdiga själ. Herren vet alltså att rädda de gudfruktiga ur prövningen men också att hålla de orättfärdiga i förvar under tuktan fram till domens dag, särskilt dem som följer sina orena begär och inte bryr sig om högre makter. Fräcka och övermodiga skyggar de inte för att smäda himmelska väsen, och det fast änglar som är långt överlägsna dessa i styrka och makt inte tillgriper smädelser när de anklagar dem inför Herren. Dessa människor är som oskäliga djur, födda till att fångas och dödas. De hädar vad de inte känner till, och liksom djuren går under skall också de gå under, och så blir de lurade på vad de har lurat till sig. De har sin glädje i att festa mitt på ljusa dagen. De är en skam och vanära där de delar era måltider och hänger sig åt sina förförelsekonster. De har inte ögon för annat än lösaktiga kvinnor och får aldrig nog av synden. De förleder svaga själar och är väl övade i själviskhet, dessa förbannade, som har lämnat den raka vägen och gått vilse genom att följa Bileam, Bosors son, i spåren. Han älskade vad han kunde lura till sig men blev tillrättavisad för sitt brott: en stum åsna började tala med människoröst och hejdade profeten i hans dårskap. Dessa människor är källor utan vatten, dimmoln som jagas av stormbyar: det djupaste mörker väntar dem. De talar stora men tomma ord, de vädjar till kroppens begär och lockar med utsvävningar tillbaka sådana som just börjat komma bort från dem och deras villfarelse. De utlovar frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man blir underkuvad av är man slav under. Om de som tack vare kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus har kommit undan världens orenhet låter sig fångas av den igen och underkuvas, då ligger de sämre till nu än förra gången. Det hade varit bättre för dem att aldrig ha fått kunskap om rättfärdighetens väg än att ha kunskapen om den och sedan dra sig undan de heliga bud som de har mottagit. Det har gått dem som det så sant sägs i ordspråken: hunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen.

Vad är det för fel på oss? Petrus påminner oss om att Gud inte ens skonade änglar som syndat utan störtade ner dem i underjordens mörka hålor. Vad kan då Gud inte göra med oss? I vår tid verkar många vara rädda för staten, myndigheterna och de statligt styrda medierna men knappast för vad Gud kan göra. Allt för många verkar ha blivit slavar till dem som styr här på jorden. De agerar inte logiskt och jag undrar; varför inte? Kan det vara så att allt för många av dessa rädda och oroliga är rädda för den kroppsliga döden? I så fall så har de inte mycket att leva för! För vi vet ju alla att vår kropp ska död en dag. Det är betydligt färre som vet något om den verkliga döden (den andra döden) som handlar om vår själ och ande! Något som alla borde reflektera kring, oavsett de hör till de styrande eller de ledda.

Glädjande nog finns det individer som ökar i antal i dessa tider, fast det sker i liten skala. De individer som jag tänker på är de som vågar tänka fritt, utanför samhällets angivna ramar. Dessa individer vågar tro på en andlig dimension och därför är de heller inte rädda och vågar ifrågasätta både myndigheter, media såsom statstjänstemän. Kan hända är det denna lilla grupp av fria tänkare och troende själar som kommer att rädda oss? Om inte annat så har de åtminstone insett att det som påstås av media och myndigheter i många fall handlar om att styra folk och få fler att bli slavar till eliten bestående av de mycket rika i världen.

I sitt idoga arbete är den lilla eliten inte bara manipulativa, utan flera av dem har även valt korruption. De skyr inget, utan tar ifrån oss vårt mänskliga och andliga liv. Vissa av dem försöker lurat till sig sådant som rättsligen inte hör till dem. Dessa onda individer försöker inte bara förändra oss utan hela samhällssystemet, så att de förkrympta och onda varelserna ska få agera än mer fritt och öppet. De är inga frälsare, som de utger sig för att vara. Än mindre är de villiga att tjäna sina medmänniskor, tvärtom så är flertalet av dem egoister, och i vissa fall narcissister som valt att klä sig själva på andras bekostnad. Deras ära är lika med deras skam, och de hör till djävulens barn, något som aposteln Johannes ger uttryck för i sitt första brev.

Gruppen av självtänkande andliga själar utgår däremot från sin enkla tro på Herren Gud och Hans enfödde Son, Jesus Kristus. Det är dessa fria individer som vågar stå för Guds vishet! Det är oftast enkla människor med en enkel tro på Herren, vår Gud. Dessa troende är de som jag tror kommer att agera för att rädda samhället från en uppenbar kollaps!

Några av dessa enkla kristna är även beredda att lida en kroppslig död, för sin tros skull, för de vet att det eviga livet följer efter den kroppsliga döden och den är mer värdefull! En av dem hette Petrus. Han var en av Jesus apostlar. Han var mån om att påpeka att det är JAHVE och Hans himmelska rike som vi ska vara oroliga för, inte för människorna som bara kan ta ifrån oss vårt mänskliga liv!